Drabbel

Skolbiblioteket har tre våningar. Jag föredrar nedervåningen och övervåningen. Vad säger detta om mig? Att jag är uppe eller nere? Har inte alla våningarna på rätt ställe? Inte alla fritsen på tallriken? Ehh.

Jag har en kurskamrat som sitter brevid mig varje föreläsning vi har i vårt ämne. Trots att jag talar om för henne att det tar väldigt mycket koncentration för mig att kunna fokusera på vad dom pratar om, i bara en timma (Ni skulle se mig när det är två timmar. jeesh), så insisterar hon på att viska kommentarer om vad det pratas om eller fråga mig om jag har sett en viss film eller bara allmänt berätta vad som poppar upp i hennes huvud just då….sa jag viska? Hon kanske anser att hon viskar. Men hon pratar. Så det hörs över hela föreläsnings salen. *facepalm*

Vem visste att affärslag hade så många regler och undantagsregler? Och i vissa fall är dom bara så jävla orättvisa. Fick höra om ett fall idag där en man tog hand om sin sjuka släktning. För att han brydde sig om honom och inte ville att han skulle vara ensam eftersom den sjuka släktingens hustru och dotter inte brydde sig att hälsa på honom överhuvudtaget. (bitches) Sen när den sjuka släktingen dog, så dök dom båda upp och ville ha pengarna som han lämnade efter sig. Dom blev aschockade när det visade sig att den sjuka släktingen hade lämnat alla sina pengar till den unge mannen som tagit hand om honom under hans sjuk tid. Hustrun och dottern tog honom till domstolen, hävdade att han mannen hade haft inflytande på den äldre släktingen och därför påverkat honom att skriva över alla pengarna på honom.  Dom vann fallet och fick alla pengarna, huset och aktierna. Mannen överklagade aldrig.

Det räckte väl för den stackarn att en släkting som han faktiskt gillade hade dött eller.

Justice will prevail! I helvete heller.

Ibland suger världen.

Något positivt, jag har lämnat in min stora uppgift i Affärslagen.  Tack vare stöttningen från min vördade moder som tog sig tid och prata med mig trots att hon hade tandvärk. Det är vad jag kallar moderskärlek.

Och jag var på min första självförsvarskurs igår som hålls av Indiern en trappa upp. Han är tydligen en Sensei i flera olika kampsporter. Det var roligt, för han envisas med att man lär sig lättare om man tycker det är roligt och enkelt. Den killen vet hur man ska ta folk. Och det hjälper tydligen att han hade en egen Dojo hemma i Indien.

Phillip Island

KÄNGURU:

 

Wombat:

FAVOURITE QUOTE RIGHT NOW:

HOGAN: Carter? What made you think of taken out the motor?
CARTER: I guess because it was there.
HOGAN: *rolls eyes exasperated*

Starsky & Hutch

*asg* Sitter och tittar på Starsky & Hutch. Starsky blir skjuten och han ramlar bakåt, bara för att lägga sig raklång på mage på ett litet kaffebord bakom honom och sedan rulla runt mer eller mindre arton gånger innan han hamnar i en dramatisk position. Jag vet att det är meningen att det ska vara en allvarlig serie, men hallåå. Det verkar som vissa avsnitt så spelar dom värsta Drama Queens.

Och jag har bestämt mig för att börja släktforska.

FAVORIT CITAT JUST NU: NEWKIRK: If there’s one thing you could say about my mate Carter – he’s a man who knows his explosives. When he sets the timer, you know it’s gonna go off.
CARTER: I thought you set the timer

Hah!

I denna aftonbladsartikeln så skriver dom och berättar om att om man drickar flera koppar kaffe om dagen så minskar man risken att dö i hjärtkärl sjukdomar.

Minst 5 koppar kaffe om dagen behövs. Vad säger ni om den dö?

FAVORIT CITAT JUST NU: Walls, they’re everywhere, they define us, limit us, we can try to go around them, break through them or give up and let them close us in. But every once in a while, if we’re lucky, someone opens a door and then it’s up to us to have the courage to walk through. – Dresden Files

We all make mistakes, it’s what we do next that matters.

Hogan’s Heroes S1Ep25 scene

Schultz finds something he wants to report and Hogan asks him if he can tell him a story before he goes to the office to report. Schultz decides to listen.

HOGAN: You had a mother didn’t you?

SCHULTZ: Yeah

HOGAN: Naturally you loved her. I loved my mother too. She was a widow when she was left with 8 children to take care of. I was the oldest, so I had to go to work. And I was only 5 at the time. Every mornin before sun-up, I’d leave our little home in Beverly Hills and I’d delievered the morning papers. Then I’d rushed home with the few pennies I earned, put them in my mother’s hand. Then this skinny little five year old would go on to his next job, washing dishes in a restaurant….with the food they gave me, I took it home to the other children. At night, I gave piano lessons and studied watch repairment. Then came the sad news. The baby, little Herman, unser Herman needed an operation. We had no money in the house. No food. We were behind on the rent.

SHULTZ: *cries*

HOGAN: Sorry Schultz.

SCHULTZ: It’s alright. *continues crying* I’m not going to report.

HOGAN: Thank you Schultz.

SCHULTZ: *walks to the door and then turns around* Little Herman….did he have the operation?

HOGAN: Yes. Today Herman walks as well as anyone.

SCHULTZ: Where did you get the money?

HOGAN: We took it out of the bank.

Deprimerande dikt

DIKT:

If I lose my eyes, will I cry?

 

If I lose my ears, will I wait for the sound of the other shoe to drop?

 

If I lose my hands will they grip something so hard that the knuckles will turn white?

 

If  I lose my mouth will I wail out in sorrow?

 

If I lose my feet will I stomp out in anger?

 

How would I know? Because I lost my heart and I can not feel anything any more

 

Usch vad deprimerande. Guh.

 

FAVORITCITAT JUST NU:  Hogan väcker Newkirk mitt i natten, han vill att han går ut och distraherar vakterna. I bara pyjamas.

HOGAN: Get going. Be careful. And DON’T get yourself shot.

NEWKIRK: In this outfit, could you blame them?

Dude, cheerleading

Testade cheerleading idag. Heh. Det var roligt. Tror faktiskt att jag går tillbaka. Förlåt Mikey. *grin*

FAVORIT CITAT JUST NU:  “Dude, he stole that truck”

Great, now we got a mummy on the loose and the son of a bitch knows how to drive a stick!?”  – Psych

Brandalarm

Klockan 7 imorse gick brandalarmet igång. Jag flög upp från sängen, grabbade tag i jackan och flög ut från rummet. Okej, kanske inte flög. Mer sprang. För jag har fått  uppgiften att peka riktningen som folk ska gå om brandalarmet går. Jag kände mig jätte töntig där jag stod. ”Walk that way.”

Gah. Och tydligen var det inte den stora övningen vi väntat på. Det såg jag på att Rachel kutade utav bara sjutton uppför trappan stressad utav bara den. Och sen kom det en annan RA och sa att det var falskt alarm och vi kunde gå tillbaka och sova. Dum som jag var så kände jag att jag var tvungen att gå och berätta det för dom andra så att dom också kunde gå och lägga sig igen. Men dom trodde inte på mig. *suck* Dom ville få det bekräftat och stod kvar tills Rachel lutade sig ut från fönstret på andra våningen och vrålade att det var falskt alarm och kunde gå och lägga sig. *facepalm*

Jag HATAR brandalarm. Falska såna. Gah.

FAVORITCITAT JUST NU: ”I wouldn’t crack up because my girl double crossed me. I guess I’d expect it.” – Hogan’s Heroes

Vinn en digital kamera


Jag tävlar om denna kamera hos Pexie!
Klicka här för att tävla du också!

Mera bilder från tower party och annat åsså

Marinas födelsedag:

Max Brenner chooookla ställe:

Aussie fotboll Hawthorne vs Collingwood:

Aussie fotboll är verkligen brutal. Det var kul att titta, men visste ni att matchen hade fyra uppdelningar? Jeesh, jag var glad att jag kunde fokusera såpass länge som jag gjorde. När fjärde omgången var igång så tittade jag på allt utom matchen. Vi hade en familj framför oss som var Hardcore Collingwood fans. Det var snarare släkten som var där. Mamma, pappa, faster, farbror, Farmor, Farfar och barnen. Farfarn satt och svor över det andra laget friskt och rejält. Ungarna tittade ibland och gick tillbaka att spela gameboy. En liten tvååring var klädd i lagets färger i en söt stickad klänning där det stod Collingwood Magpies på och hon förundrade sig över lagens maskoter som gick nere på plan och det pekade hon ut för familjen också.

Sen var det efter matchen som en annan familj gick med en förtvivlad 4 åring som bara grät och skrek. Han höll mamma i handen och snyftade hjärtskärande. Efter kom pappan som bar på en Collingwood flagga och hade en tröja där det stod att han var med i Collingwoods hejarklack. Han log ursäktande omkring sig och förklarade att sonen var besviken över att laget förlorade. Han var hardcore fan. Fniss.

Jag är impad över alla dessa familjer som var där med sina ungar. Matchen började 7:40 på kvällen och slutade runt 10:20. Att ungarna kunde sitta still så länge. Wow. Bra jobbat ungar.

Och visste ni att Talpedagoger hjälper människor inte bara tal men att svälja rätt också?

FAVORIT CITAT JUST NU: 

Ezra: Well, sir, now that we are rid of that loathsome curmudgeon, you may effect my emancipation.
J.D.: Huh?
Ezra: Let me out.
  – Magnificent Seven